VAD ÄR HEDERSFÖRTRYCK & HEDERSVÅLD?

Alla kulturer är uppbyggda på olika sätt, och det är helt okej. Somliga av dem fokuserar på individualitet, medan andra anser att familjens heder är av stor vikt. Mer specifikt måste människor som ingår i familjer som tillämpar heder leva under oskrivna regler som kan vara svåra, och ibland snudd på omöjliga att följa.

Samma regler kan diktera vem ni får träffa, när ni får ha sex samt andra faktorer som påverkar den individuella friheten.

Människor som lever under hedersförtryck kan ibland utsättas för våld. Det är brottsligt, och ska alltid anmälas.

Hedersvåld i sverige

Hedersvåld drabbar främst unga, såväl i Sverige som i resten av världen. Handlingsfriheten begränsas, och det är oftast de yngre som drabbas värst.

Familjen, och i förlängningen hela släkten, ses som en enhet. De som trotsar hedersnormen bestraffas ofta på olika sätt, och det är främst familjemedlemmar, släktingar, och ibland även nära vänner, som späder på förtrycket.

Uppsala Universitet menar att hedersvåld kan vara religiöst förankrat, men de kan samtidigt inte koppla samman företeelsen med någon specifik religion. Samma källa menar också att det kan vara svårt att veta huruvida en person är drabbad av hedersförtryck inte, då densamma också kan vara förövaren.

FN:s definition av hedersförtryck

FN menar att begreppet heder bör ses som en familjesyn där kvinnor, i synnerhet yngre sådana, är synnerligen drabbade. Bestraffningar i form av både sexuellt och/eller fysiskt våld samt utfrysning kan inträffa om kvinnorna bryter mot de normer som satts upp, beskriver samma organisation.

FN trycker hårt på att det är kvinnornas kyskhet som är i fokus. Regeringen tillägger även att homosexuella, bisexuella och personer med övriga könsidentiteter drabbas i en allt ökande omfattning.

Vilka regler måste de drabbade följa?

Humanisthjälpen ger hjälp vid hedersförtryck, och beskriver bland annat begreppet vardagsheder på sin webbsida. Samma typ av fenomen består av oskrivna regler, och återfinns i många olika miljöer. Mer specifikt innebär vardagsheder att den drabbade inte får:

  • Klä sig hur den vill
  • Älska vem den vill
  • Gifta sig med vem den vill
  • Bestämma över sin egen kropp

Hedersmord i Sverige: Fadime Sahindal

Hedersmord är tyvärr en ganska vanlig företeelse. År 2016 uppgav Svenska Dagbladet att nästan var tionde mord var ett så kallat hedersmord. Någon exakt siffra är dock svår att fastslå då det kan vara komplicerat att särskilja vad som klassificeras som ett hedersmord.

Många anser att mordet på Fadime Sahindal, som gick bort år 2012, är Sveriges mest omtalade hedersmord. Det var först då som media, och Sverige som helhet, för fösta gången uppmärksammade hedersvåld och hedersförtryck på riktigt.

Fadime föddes år 1975. Hon, och hennes familj bodde under en tid i den kurdiska delen av Turkiet. Pappan kom till Sverige år 1981, tätt följd av resten av familjen som anslöt sig två år senare. Fadime levde vad många skulle klassa som ett normalt liv med vänner, fritidsintressen, och till och med en pojkvän – Patrick Lindesjö. Fadime försökte hemlighålla deras relation under en längre tid, men hennes pappa fick tillslut reda på att hans dotter hade ihop det med en svensk-iransk man. Vid samma tillfälle blev pappan rasande, då han hade planer på att gifta bort Fadime med en kurdisk man, som familjen redan valt ut.

Övertalningskampanjer påbörjades, släkt och familjemedlemmar gjorde allt för att bryta upp förhållandet mellan Fadime och Patrick. Fadime gav sig dock inte, hon anmälde de värsta förövarna, pappan och brodern, och de blev båda dömda till dagsböter för sina upprepade hot.

Efter den tumultartade tiden vill paret gifta sig, trots all osämja och hot de tvingats stå ut med. Något bröllop blev det dock aldrig tal om, då Patrick Lindesjö omkom i en bilolycka, bara 25 år gammal. Som förväntat blev Fadime bestört och tog hjälp av en riksdagsledamot, Nalin Pekgul, som försökte medla mellan Fadime och hennes familj. Men inte heller det gav någon effekt. Bara några månader efteråt blir hon misshandlad av hennes bror, Mesut – mitt i centrala Uppsala. Brodern dömdes till 5 månaders fängelse för den förseelsen. Han passade även på att skrika glåpord i rätten, där han valde att kalla Fadime för ”en jävla hora”.

Fadime kämpade dock på. Trots att hennes pojkvän gått bort i en trafikolycka, samt att hot blivit en del av hennes vardag, genomför hon en socionomutbildning vid ett svenskt universitet. Hon uppmärksammas dessutom av media, där hon talar vitt och brett om hur hedersförtryck och hedersvåld kan ta form.

Läs mer: Rensa sökhistoriken för att göra dig kvitt övervakare

Släkten, och i synnerhet pappan, tog inte åt sig av kritiken. Pappan blev än argare, och Fadime vädjade till den svenska polisen för beskydd. Något sådant blev det dock inte tal om. Fadime menade att polisen inte tog henne på allvar, och betraktade hennes historier som glorifierade sagor, utan någon som helst sanningshalt.

År 2012 hade Fadime bestämt sig för att åka till Kenya. Samtliga förberedelser som behövt göras var överstökade, allt som återstod var att säga adjö till hennes två yngre systrar samt hennes mamma. Men ryktet gick. En okänd släktmedlem berättar var Fadime befinner sig för pappan, som tar med sig en pistol in i lägenheten och dödar henne med två skott – mitt framför mamman och systrarna.

Pappan, Rahmi Sahindal, grips kort därefter och dömdes till livstids fängelse för mordet. Hennes bror, som trakasserat henne under en lång tid, sköts ihjäl av polis år 2014, omkring 12 år efter mordet.

Fadimes livsöde var tragiskt och i många fall plågsamt, men hon gav sig aldrig. Hon gjorde allt för att kunna leva ett normalt och fritt liv. Dödsögonblicket, som inträffade den 21 januari 2002, blev startskottet för en massiv kampanj mot hedersförtryck. Ministrar, journalister och opinionsbildare blev alla varse om hur hedersvåld kan påverka de drabbade.

Skyddade boenden skapades och regeringsstyrda program, med mål att få bukt med hedersförtryck, infördes. År 2013, 11 år efter mordet, invigdes ett minnesmärke för Fadime i centrala Uppsala. Det var förstås en fin gest, men en aningen sen sådan, då Fadime aldrig kommer tillbaka.

Sammanfattning

Hedersrelaterat våld ska aldrig accepteras, men fenomenet är trots allt vanligt i Sverige. Kvinnor är värst drabbade, och även om Fadime-mordet fick många att tänka om finns det mycket kvar att göra. Om du är drabbad, ring gärna Somaya, en kvinnojour som specialiserat på hedersförtryck och hedersvåld. Telefonnumret dit är 020-81 82 83. Och om läget är akut – ring 122 för att få hjälp direkt.

Lämna en kommentar

+ 41 = 51