Minheder - En blogg om hedersvåldet & förtryck i Sverige

I den här bloggen uppmärksammar vi allt som har med heder att göra, samt vilka konsekvenser som samma begrepp kan leda till. Vi anser att hedersrelaterat förtryck inte ska hamna i skymundan, och bör tas upp – även om det fortfarande är ett mycket tabubelagt ämne.

Vad är heder?

Heder består av ett antal oskrivna regler som används för att kontrollera personer som inte tycker likadant som resten av familjen och/eller släkten. Samma regler kan leda till att kvinnor och flickor inte får göra det de vill, såsom att pyssla med fritidssysselsättningar, skaffa pojkvänner samt klä sig som de själva önskar.

Vad är hedersvåld?

I en hederskultur ses familjen som en stark enhet, där kvinnor kan framkalla skam, medan männen ansvarar för att upprätthålla hedern. Kvinnor som väljer att bryta mot de oskrivna reglerna kan bestraffas på olika sätt, och det är just här som hedersvåldet kommer in i bilden.

Vad är hedersförtryck?

Många anser att kvinnor samt flickor som lever under hedersnormer är förtryckta. Detta då begränsningarna är betydligt fler till antalet i jämförelse med männens förpliktelser. Visst, även män kan må dåligt av att tvingas till att upprätthålla hedern, men trots det är kvinnor och flickor mest påverkade av hedersförtryck.

För att svara på rubrikfrågan är hedersförtryck de strukturella regler och normer som påverkar alla som lever i en hederskultur.

På den här sajten uppmärksammar vi även heder ur ett historiskt perspektiv. Vi pratar även mer om vad patriarkatet är samt huruvida heder är religiöst förankrat eller inte.

Blogg

VAD ÄR HEDERSFÖRTRYCK & HEDERSVÅLD?

Alla kulturer är uppbyggda på olika sätt, och det är helt okej. Somliga av dem fokuserar på individualitet, medan andra anser att familjens heder är av stor vikt. Mer specifikt måste människor som ingår i familjer som tillämpar heder leva under oskrivna regler som kan vara svåra, och ibland snudd på omöjliga att följa.

Samma regler kan diktera vem ni får träffa, när ni får ha sex samt andra faktorer som påverkar den individuella friheten.

Människor som lever under hedersförtryck kan ibland utsättas för våld. Det är brottsligt, och ska alltid anmälas.

Hedersvåld i sverige

Hedersvåld drabbar främst unga, såväl i Sverige som i resten av världen. Handlingsfriheten begränsas, och det är oftast de yngre som drabbas värst.

Familjen, och i förlängningen hela släkten, ses som en enhet. De som trotsar hedersnormen bestraffas ofta på olika sätt, och det är främst familjemedlemmar, släktingar, och ibland även nära vänner, som späder på förtrycket.

Uppsala Universitet menar att hedersvåld kan vara religiöst förankrat, men de kan samtidigt inte koppla samman företeelsen med någon specifik religion. Samma källa menar också att det kan vara svårt att veta huruvida en person är drabbad av hedersförtryck inte, då densamma också kan vara förövaren.

FN:s definition av hedersförtryck

FN menar att begreppet heder bör ses som en familjesyn där kvinnor, i synnerhet yngre sådana, är synnerligen drabbade. Bestraffningar i form av både sexuellt och/eller fysiskt våld samt utfrysning kan inträffa om kvinnorna bryter mot de normer som satts upp, beskriver samma organisation.

FN trycker hårt på att det är kvinnornas kyskhet som är i fokus. Regeringen tillägger även att homosexuella, bisexuella och personer med övriga könsidentiteter drabbas i en allt ökande omfattning.

Vilka regler måste de drabbade följa?

Humanisthjälpen ger hjälp vid hedersförtryck, och beskriver bland annat begreppet vardagsheder på sin webbsida. Samma typ av fenomen består av oskrivna regler, och återfinns i många olika miljöer. Mer specifikt innebär vardagsheder att den drabbade inte får:

  • Klä sig hur den vill
  • Älska vem den vill
  • Gifta sig med vem den vill
  • Bestämma över sin egen kropp

Hedersmord i Sverige: Fadime Sahindal

Hedersmord är tyvärr en ganska vanlig företeelse. År 2016 uppgav Svenska Dagbladet att nästan var tionde mord var ett så kallat hedersmord. Någon exakt siffra är dock svår att fastslå då det kan vara komplicerat att särskilja vad som klassificeras som ett hedersmord.

Många anser att mordet på Fadime Sahindal, som gick bort år 2012, är Sveriges mest omtalade hedersmord. Det var först då som media, och Sverige som helhet, för fösta gången uppmärksammade hedersvåld och hedersförtryck på riktigt.

Fadime föddes år 1975. Hon, och hennes familj bodde under en tid i den kurdiska delen av Turkiet. Pappan kom till Sverige år 1981, tätt följd av resten av familjen som anslöt sig två år senare. Fadime levde vad många skulle klassa som ett normalt liv med vänner, fritidsintressen, och till och med en pojkvän – Patrick Lindesjö. Fadime försökte hemlighålla deras relation under en längre tid, men hennes pappa fick tillslut reda på att hans dotter hade ihop det med en svensk-iransk man. Vid samma tillfälle blev pappan rasande, då han hade planer på att gifta bort Fadime med en kurdisk man, som familjen redan valt ut.

Övertalningskampanjer påbörjades, släkt och familjemedlemmar gjorde allt för att bryta upp förhållandet mellan Fadime och Patrick. Fadime gav sig dock inte, hon anmälde de värsta förövarna, pappan och brodern, och de blev båda dömda till dagsböter för sina upprepade hot.

Efter den tumultartade tiden vill paret gifta sig, trots all osämja och hot de tvingats stå ut med. Något bröllop blev det dock aldrig tal om, då Patrick Lindesjö omkom i en bilolycka, bara 25 år gammal. Som förväntat blev Fadime bestört och tog hjälp av en riksdagsledamot, Nalin Pekgul, som försökte medla mellan Fadime och hennes familj. Men inte heller det gav någon effekt. Bara några månader efteråt blir hon misshandlad av hennes bror, Mesut – mitt i centrala Uppsala. Brodern dömdes till 5 månaders fängelse för den förseelsen. Han passade även på att skrika glåpord i rätten, där han valde att kalla Fadime för ”en jävla hora”.

Fadime kämpade dock på. Trots att hennes pojkvän gått bort i en trafikolycka, samt att hot blivit en del av hennes vardag, genomför hon en socionomutbildning vid ett svenskt universitet. Hon uppmärksammas dessutom av media, där hon talar vitt och brett om hur hedersförtryck och hedersvåld kan ta form.

Läs mer: Rensa sökhistoriken för att göra dig kvitt övervakare

Släkten, och i synnerhet pappan, tog inte åt sig av kritiken. Pappan blev än argare, och Fadime vädjade till den svenska polisen för beskydd. Något sådant blev det dock inte tal om. Fadime menade att polisen inte tog henne på allvar, och betraktade hennes historier som glorifierade sagor, utan någon som helst sanningshalt.

År 2012 hade Fadime bestämt sig för att åka till Kenya. Samtliga förberedelser som behövt göras var överstökade, allt som återstod var att säga adjö till hennes två yngre systrar samt hennes mamma. Men ryktet gick. En okänd släktmedlem berättar var Fadime befinner sig för pappan, som tar med sig en pistol in i lägenheten och dödar henne med två skott – mitt framför mamman och systrarna.

Pappan, Rahmi Sahindal, grips kort därefter och dömdes till livstids fängelse för mordet. Hennes bror, som trakasserat henne under en lång tid, sköts ihjäl av polis år 2014, omkring 12 år efter mordet.

Fadimes livsöde var tragiskt och i många fall plågsamt, men hon gav sig aldrig. Hon gjorde allt för att kunna leva ett normalt och fritt liv. Dödsögonblicket, som inträffade den 21 januari 2002, blev startskottet för en massiv kampanj mot hedersförtryck. Ministrar, journalister och opinionsbildare blev alla varse om hur hedersvåld kan påverka de drabbade.

Skyddade boenden skapades och regeringsstyrda program, med mål att få bukt med hedersförtryck, infördes. År 2013, 11 år efter mordet, invigdes ett minnesmärke för Fadime i centrala Uppsala. Det var förstås en fin gest, men en aningen sen sådan, då Fadime aldrig kommer tillbaka.

Sammanfattning

Hedersrelaterat våld ska aldrig accepteras, men fenomenet är trots allt vanligt i Sverige. Kvinnor är värst drabbade, och även om Fadime-mordet fick många att tänka om finns det mycket kvar att göra. Om du är drabbad, ring gärna Somaya, en kvinnojour som specialiserat på hedersförtryck och hedersvåld. Telefonnumret dit är 020-81 82 83. Och om läget är akut – ring 122 för att få hjälp direkt.

VAD ÄR PATRIARKATET?

Många ser patriarkatet som ett samhällssystem vari männen har makten, och kvinnorna förtrycks på ett eller annat sätt. Männen håller höga positioner i samhället, medan kvinnor diskrimineras systematiskt och därför inte har en lika stor chans att bli framgångsrika i yrkeslivet.

Patriarkatet – en kort historik

Vi skruvar tillbaka klockan femtusen år. Nu befinner vi oss i ett jägar- och samlarsamhälle. Väl där existerade inga patriarkala strukturer, det var först många år senare, i bondesamhället, som patriarkatet gjorde entré. Enligt den amerikanska universitetsprofessorn Robert M. Stroizer kan ingen specifik händelse identifieras som i sin tur ledde till att samhället blev patriarkalt. Förändringen beskrivs som svepande och svåridentifierbar.

Läs mer: Vad är hederskutur?

Inom arabvärlden är patriarkatet mer uttalat, även i en historisk kontext. Innan trosuppfattningen islam gjorde entré behandlades kvinnor på förnedrande sätt. De såldes ofta som slavar, hade ingen arvsrätt och begravdes ibland levande. När islam väl kommit in i bilden förbättrades läget för kvinnorna. Numera håller arabiska kvinnor höga positioner inom många arabdominerade samhällen, men i länder som tolkar koranen på ett mer konservativt sätt är dock skillnaderna desto större, kvinnor kontra män.

Patriarkatet i samtiden

Sara Haraldsson, som är generalsekreterare och grundare av den feministiska sajten Maktsalongen, skräder inga ord. Hon beskriver patriarkatet enligt följande:

”Patriarkatet är samhällsordning som bygger på att det är män som bestämmer. Så när vi använder begreppet patriarkatet syftar vi alltså på en struktur där män har mer makt än kvinnor.”

Somliga hävdar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är en konsekvens av patriarkatet, dvs. ett system där kvinnor förtrycks systematiskt. SVT pekar på att den totala löneskillnaden uppgår till 10.7 procent till männens fördel. Mest tjänar manliga tjänstemän i privat sektor, medan kvinnliga arbetare inom samma sektor får minst pengar i lönekuvertet.

Även andra normer, såsom att kvinnor förväntas ta hand och hemmet och familjen, beskrivs som problematiska – och även det en konsekvens av patriarkatet.

Kritik mot patriarkat-begreppet

Carolin Dahlman, som skriver för Kristianstadsbladet, anser att kvinnor bör använda sin energi på rätt sätt. Hon väljer att se möjligheter istället för hinder, och bjuder på många tips som hon anser att tjejer och kvinnor bör ta del av.

För det första anser hon att fler kvinnor bör arbeta i den privata sektorn, samt bör vara lite tuffare vid löneförhandlingarna. För det andra anser hon att fler kvinnor ska ställa högre krav på sina partners när det kommer till bland annat vabbade och föräldraledighet. Kvinnor vabbar i större utsträckning, och tar ut fler föräldradagar. Det innebär att de inte kan arbeta under de tillfällena och därför riskerar att hamna på efterkälken inom arbetslivet, säger samma kvinna. Sist men inte minst anser hon även att det är dumt att klaga på patriarkatet alltför högljutt, då det inte tjänar mycket till:

”Diskriminering och fördomar är inte påhittade – men den som fastnar i att skylla på dem sitter fast. Och risken med att klaga på patriarkatet är att männen bara tuffar på medan man själv står kvar och ödslar tid på att prata om orättvisan i det.”

VAD ÄR KVINNOFÖRTRYCK?

Förbundet Humanisterna, som inte är religiöst oförankrade, menar att kvinnoförtryck kan kopplas ihop med religiösa normer. De pekar på att samma normer bidrar till att kvinnor inte får gifta sig med vem de vill, måste klä sig på specifika sätt och har en ökad risk för att utsättas för våld.

Dr. Haitham Bogis, som skriver för informations-sajten Islam.se, vill däremot förminska religionens roll. Han menar att kvinnoförtryck som härstammar från Mellanöstern inte är religiöst förankrat, utan en del av lokala seder och normer. Samma man väljer även att beskriva USA som ett skräckexempel, där kvinnans frigörelse ska ha lett till att de ses som objekt, istället för jämställda människor. Mannens ledande roll inom familjen förklarar han som ett ansvar gentemot kvinnan, som han axlar genom att behandla både kvinnor och barn väl.

Läs mer: Vad är hederskultur?

Kvinnoförtryck inom Islam

Är islam en kvinnoförnedrande religion? Frågan är känslig och svaren är många. Somliga pekar på direktcitat från koranen, som beskriver kvinnor som andra klassens medborgare. Men i samma skrift beskrivs även män och kvinnor som jämlikar. Det är därför mycket svårt att svara på huruvida kvinnoförtryck existerar eller inte.

För att nämna ett exempel är slöjans vara eller inte vare ett hett samtalsämne. Vissa väljer att betrakta slöjan som en frihetssymbol för kvinnorna, medan kritiska röster kallar samma klädesplagg för kvinnoförnedrande.

Läs mer: Rensa din sökhistorik för att undgå övervakare

Exakt samma sak gäller för niqab, som är ett heltäckande och helt ogenomskinligt klädesplagg. Personlig frihet säger vissa – förtryck och kvinnoförnedring säger andra. Niqab är vanligt förekommande i Saudiarabien och kring Persiska viken, men i många europeiska länder är plagget bannlyst. I Sverige är niqab generellt sett tillåtet, men i Danmark, Spanien och Österrike råder förbud.

R. Betül Demir menar att islam inte är en kvinnoförtryckande religion. Han anser att koranen förespråkar jämställdhet, men att somliga religiöst lärda väljer att förvränga texterna för att ge männen fördelar gentemot kvinnorna.

”Om man studerar islams heliga skrifter så upptäcker man snart att det var mer jämställt på profeten Mohammeds tid än vad det är i dag”

Säger samma kvinna, som är en del av ”Muslimer mot kvinnovåld”, som studerar koranen med ett jämställt perspektiv.

Existerar religiöst förankrat kvinnoförtryck?

Somliga politiska krafter jämställer islam med kvinnoförtryck och allmänt elände, medan andra tyckare anser att islam både är en modern och jämställd trosuppfattning. Men var ligger sanningen egentligen?

Koranen, Bibeln och många andra religiösa skrifter har en sak gemensamt, de är tvetydiga och tolkningsfriheten är stor. För att nämna ett exempel kan både Jesus och Mohammed ses som antingen hjältar eller hemska tyranner, beroende på kontexten. Präster och andra religiöst lärda har format nationers kulturer, och i förlängningen samhällsutvecklingen, på mycket omfattande sätt.

För att besvara rubrikfrågan: Koranen kan tolkas på många olika sätt. I länder där koranen tolkas konservativt hävdar många att kvinnoförtryck existerar, men allt som allt går frågan inte att besvara – då åsikterna är alltför spridda.

VAD ÄR HEDERSKULTUR?

Hederskultur kan ses som en kulturell förseelse som begränsar individers frihet och rättigheter. Hedersförtryck är en del av hederskulturen, som drabbar personer (främst kvinnor) som inte lever upp till hedersnormerna.

I hederskulturerna existerar en social hierarki, där kvinnorna kontrolleras av manliga familjemedlemmar, främst papporna, och i många fall eventuella bröder. Kvinnorna måste lyda somliga sociala normer. De får oftast inte skaffa pojkvänner eller pyssla med diverse fritidssysselsättningar, till och med vänskapskretsen kontrolleras.

De kvinnor som motsätter sig hederskulturen blir ofta utfrysta, utsatta för våld och i värsta fall hedersmördade. Fadime Sahindal, som försökte slå sig fri från hederskulturen, blev brutalt mördad av hennes far. Den händelsen blev startskottet för en långdragen, och förhoppningsvis lyckosam kampanj mot hedersförtryck.

Hederskulturer återfinns i Sverige, men är desto vanligare i Nordafrika samt Mellanöstern, i länder såsom Afghanistan, Albanien, Eritrea, Irak, Pakistan och Somalia.

Är hederskultur ett religiöst fenomen?

Somliga hävdar att hederskultur inte är religiöst betingat, medan andra menar att fenomenet bottnar i sunni-islamiska värderingar. Det finns inget entydigt svar på den här frågan, då experternas åsikter är alltför spretiga.

Hur påverkar hederskultur män?

Även pojkar och män är drabbade i en viss omfattning. Många pojkar får inte bestämma vem de får gifta sig med, och det är säkerligen en stor press att leva upp till de hedersnormer som finns på plats. De största offren är dock nästan alltid flickorna och kvinnorna – det är vår bestämda uppfattning.

Hur många drabbas av hederskultur i Sverige?

Enligt Socialstyrelsen lever många i hederskulturer. Om vi tar Malmö som exempel tvingas nio procent av ungdomarna leva under hedersnormer, där de bestraffas med våld om de inte lyder de som upprätthåller familjens heder. I Stockholm lever sju procent av ungdomarna under samma villkor, och i Göteborg landar samma siffra på åtta procent.

Läs mer: Rensa all sökhistorik för att bli kvitt övervakare

Ursprunget beskrivs även vara av stor vikt. Enligt TRIS (Tjejers Rätt i Samhället) får nästan alla (95%) flickor av nordisk härkomst gifta sig med vem de vill, medan 39% av alla tjejer med utländskt ursprung inte får samma frihet.

Vad är skamkultur och skuldkultur?

Skamkultur är en kulturell företeelse som präglas som stark kontroll, där människor som bryter mot uppsatta normer straffas. De som vill upprätthålla samma typ av kultur vill få de som inte lyder att känna ångest och skam. Skamkulturen är en del av hederskulturen, men även inom samhället som stort.

För att nämna ett exempel kan somliga kompisgrupper tycka att det är mycket viktigt att ha ”rätt” kläder på sig. De som inte lever upp till gruppens ideal straffas genom exempelvis utfrysning och/eller glåpord. I det här fallet är skamkultur en mer passande beskrivning i jämförelse med hederskultur.

Skuldkultur är synonymt med skamkultur på alla sätt och vis. De båda orden har exakt samma innebörd.

Sammanfattning

Hederskultur är i många fall destruktiv, både för kvinnor och män. Kvinnor kontrolleras i stor utsträckning, medan männen kan bli tvingade att utföra hemska handlingar för att upprätthålla familjens heder. Skamkultur är en del av hederskulturen, men även vanlig inom andra typer av situationer.

GÖR SÅ HÄR FÖR ATT RENSA DIN SÖKHISTORIK

Alla lämnar spår efter sig på nätet, men turligt nog är det mycket enkelt att göra sig kvitt dem. I den här artikeln går vi igenom hur ni rensar sökhistoriken i de mest populära webbläsarna (Safari, Chrome Internet Explorer och Firefox).

Rensa sökhistoriken i Firefox

Steg 1: Klicka på menyknappen -> välj ”Historik” och slutligen ”Rensa ut tidigare historik”

Steg 2: Välj rätt tidsintervall. Om ni surfat på känsliga webbsidor under den senaste timmen kan ni välja att nollställa historiken för just den tidsperioden. Men vi rekommenderar att ni rensar precis allt. För att göra så – välj ”All historik”

Steg 3: Vid de tre strecken för detaljer kan vi välja vad som ska tas bort. Vi rekommenderar att ni tar bort all data.

Steg 4: Klicka på ”Ta bort” för att rensa sökhistoriken fullständigt. Efter att ni gjort så försvinner skylten.

Läs mer: Vad är patriarkatet?

Rensa sökhistoriken i Safari (på Mac)

Steg 1: Välj ”Historik” och därefter ”Rensa historik”

Steg 2: Klicka på popup-menyn och välj alla attribut.

Rensa sökhistoriken i Safari (iPhone och iPad)

Steg 1: Välj ”Inställningar” -> ”Safari” -> Klicka därefter på ”Rensa historik och webbplatsdata”

Steg 2: Tänk på att aldrig autofylla ord som kan vara känsliga. De syns om ni lånar ut telefonen till vänner, familj och bekanta. Ni kan alltid justera autofyll-ordlistan vid Safari-menyn, dvs. samma meny som ni använder för att rensa sökhistoriken.

Läs mer: Vad är hederskultur?

Rensa sökhistoriken i Internet Explorer

Steg 1: Välj ”Verktyg” -> ”Säkerhet” och därefter ”Ta bort Webbhistorik”

Steg 2: Markera alla attribut och välj ”Ta bort”

RENSA SÖKHISTORIKEN I GOOGLE CHROME

Sist men inte minst – om det är Google Chrome som gäller, följ videoguiden nedan.: